Har länge tvekat om jag ska skriv om detta då det på nåt sätt känns lite pinsamt. Men nu gör jag det och det får bli som det blir.
Jag har stunder eller t o m dagar då jag kan känna mig så himla osäker på om jag kommer att fixa att vara mamma. Jag känner mig väldigt ovan och lite smånervös inför alltihop . Samtidigt som det ska bli fantastiskt såklart! Har aldrig umgåtts mycket med barn och det gör att osäkerheten blir starkare skulle jag tro. Är det bara jag som får nån slags prestationsångest ibland? Att jag måste vara den perfekta mamman och kunna och veta allt? Jag oroar mig också jämt för vad andra ska tycka och tänka, att jag ska bli dömd på nåt sätt. Att folk ska kommentera alla fel jag gör eller få mig att verka dum och okunnig. Eller tissla och tassla om det bakom min rygg.
Klart att du kommer fixa det.
SvaraRaderaNär bebben är här kommer du erfara en kärlek du inte trodde var möjlig och den kommer att hjälpa dig att göra det bästa för ditt barn. Jag lovar!
Bra att tappen var oförändrad...men det ska ju inte göra ont att få den kollad...undrar om dom gjorde rätt?
När jag fick mitt första barn var jag 21 och det tisslades massor bakom min rygg på gatan där vi bodde - tänk barnet ska få barn HUR ska det gå? Jotackar som frågar det gick alla tiders kan jag intyga. Jag var mamman som satt ute på gårdens lekplats medan alla de äldre mammorna släppte ut sina barn vind för våg. Jag försåg barnen med vätska och solskyddsfaktor och en och annan gång även blöjor medan dom var ute flera timmar i sträck utan deras morsor.
Jag vet att jag vid 21 års ålder såg ut som 17 men något oansvarigt barn var jag då rakt inte!
Så om jag klarade det så kommer du klara det galant.
Å det där med att tänka på hur ont en förlossning gör är inte lönt! Bebben ska ut på ett eller annat sätt och jag lovar det gör mindre ont än va man tror. Tycker JAG iaf. Massage, använda tyngdlagen, varma bad och LUSTGAS så klarar man vad som helst.
Lycka till
Det är helt normalt att känna så där, att tvivla på sig själv. Men på något konstigt sätt så fixar man det. Du kommer att bli en jättebra mamma till ditt barn!
SvaraRaderaOch du ska försöka att inte bry dig om vad andra människor säger, tycker och tänker. (lättare sagt än gjort)
Men jag måste tyvärr säga att människor har alldeles för lätt att lägga sig i och ha synpunkter. Men försök blunda för det.
Vi fick syrliga kommentarer om att vi hade gett Pyret napp t. ex. Men de känner ju inte vår son och vet inte vilket sugbehov han har. Jag fick även kritik för att jag börjat med ersättning istället för att amma Pyret. Men min mjölk var inte tillräcklig för honom, därav ersättning. Igen, de känner inte min son.
Du vet bäst vad som är rätt och fel för DITT barn! Skit i alla "jag-vet-bättre-än-dig"-människor!
Sen är det ju så bra att BVC finns. För är du osäker på något så är dom ju endast ett samtal bort.
(Det blev ett långt svar...)
Tro och lita på dig själv!
Kram
Min fina vän! Du kommer att bli en superbra mamma! Jag kände precis som du innan jag fick barn. Har aldrig varit tokig i andras barn och tvivlade på min egen förmåga. Men från första stund har det känts fullstädnigt naturligt. KAnske för att det just är ens eget barn. Man växer otroligt mkt som människa och man lär sig mycket om sig själv och sin relation. Man kna inte vara den perfekta mamman då ställer man orimliga krav på sig själv. Ingen är perfekt även om det ser så ut på ytan hos en del. Dina tankar är fullkoligt naturliga och du ska inte skämmas för dem.
SvaraRaderastor kram till dig!!