Helt slut

Jag är jätteslut efter 10,5 timmar på jobbet. Mer än så blir det inte skrivet idag, orkar bara inte. Nytt försök i morgon igen.

Hade tänkt....

...skriva ett inlägg om den sista veckan, men nu är klockan så mycket och jag ska upp tidigt i morgon. Fattar inte vart kvällarna tar vägen. Idag har jag ändå inte ens somnat i soffan vid 19-tiden.

Gör ett nytt blogg-försök i morgon. Godnatt och kram!

Foglossning

Idag har det blivit flera stressiga promenader i jobbet. Skönt på ett sätt, men har fått foglossning skulle jag tro. Det gör ont i ländryggen, skinkorna och strålar ut i baksidan av låren. Det gör ont när jag går och jag känner mig jättestel om jag suttit still under en längre tid och har svårt att resa mig. Tråkigt att få detta så tidigt, men får göra det bästa av situationen. Nån som har nåt bra tips? Ska man röra på sig eller inte? Det står så olika på nätet. Kanske ska prata med sjukgymnasten igen.

I går och idag

I går var vi på Afternoon tea i stan tillsammans med min kompis och hans tjej. Det var jättemysigt och trevligt. Inte så mycket att äta var det, men det gjorde inget. Det var några jättesmå snittar, scones, marmelad, vispad grädde och små chokladbakelser. Teet var smaskigt och det är huvudsaken. Nåt som gjorde det ännu mer lyckat var att jag under två timmar inte mådde ett dugg illa. Alltså inte det minsta pyttelilla. Trodde inte det var sant. Det är första gången det har hänt förutom på natten när jag sover. Det var en sån befriande känsla, helt underbart och jag bara njöt av det! Kände sån lycka och var så himla glad! Jag va mig själv igen. Sån lyx! Jag insåg hur dåligt jag mår av illamåendet både privat och på jobbet. Hade tagit Postafen igår. Så illamåendet hade inte försvunnit av sig själv, näe sån tur har jag inte haft. Men sen kom det alltså tillbaka. Gick lite på stan och köpte äntligen lite smink från Mac. Är inte helt nöjd med rouget, lite för stark färg för mig, men jag hoppas jag vänjer mig. Ett impulsköp kan man säga. Det var för mycket folk i stan för att jag skulle orka gå vidare och köpa nya sminkborstar också. Ryggen och höfterna började dessutom gör ont efter en ganska lång promenad från hotellet där vi hade druckit te. Somnade på bussen hem. På kvällen mådde jag piss-illa så jag la mig redan halv tio.

Idag har jag mått illa redan från morgonen. Jag har varit arg, sur, ledsen och skällt på K. Bara för att jag mått illa så har det gått ut över honom. Också för att jag är skitstressad inför denna jobbvecka, har sååå mycket att göra där, ligger efter med allt. Jag hatar verkligen att må såhär, nu är jag i v 16 och jag tycker att det räcker, nu vill jag må bra och kunna njuta. Äter fortfarande helt fel. Vill helst ha mackor med ost och nyponsoppa. Inget är gott. Jo clementiner, men de får jag halsbränna och magkatarr av så de äter jag väldigt sällan. Jag får ju inte ta min magkatarr-medicin nu. Jag antar att mat så småningom börjar smaka gott igen. Har börjat äta Omega-3 kapslar eftersom jag typ aldrig äter fisk.

Kall och elak?

I tisdags kom en kollega in till mig på jobbet och sa att hon hört att jag är gravid. Hon sa att hon inte klarar av gravida. Jag var ganska förberedd, hade hört rykten att hon varit med om något tråkigt. På nåt sätt blev jag ändå ledsen av hennes kommentar samtidigt som det är bra att hon är ärlig. Hon sa visserligen att hon är glad för vår skull, men det är just för att det är hon som säger att hon inte klarar gravida som det känns så jobbigt. Det är svårt att förklara här vad jag menar eftersom ni inte känner henne. Jag är kanske väldigt kall och elak, men jag kan inte tycka synd om henne. Hon blev gravid efter att ha försökt i fyra veckor i somras. De var jätteglada, men sen krisade dem och gjorde abort i
v 10. Nu satt hon där i tisdags och grät och sa att hon ångrar sig jättemycket. Visst det kan jag förstå och det är skittrist att de inte har det bra i sitt förhållande. Men jag tycker hela grejen är så otroligt omogen! Hon vet dessutom om mina utomkveds. Men inte att vi gjort ivf. Vad det än är så gör hon sig till nåt slags offer. Jag tänker på alla som kämpar och kämpar med att bli gravida och hennes abort var ju frivillig. Jag är inte emot abort, men ni förstår säkert vad jag menar. Kan tillägga att de varit ihop i jag har för mig sju år.

Vi har en en annan tjej på enheten som också är gravid. Kollegan i tisdags sa att hon inte klarar att höra när folk kommenterar hennes mage eller om det blir för mycket gravidprat. Hon verkade glad att det inte syns på mig. (Det gör det verkligen, men just den dagen hade jag en stor, rymlig tröja...)

Efter att hon hade gått så tänkte jag på hur stark jag ändå blivit de senaste tre åren, sen vi började försöka. Det känns bra.

Jag hoppas jag inte har sårat någon med det här inlägget. Säg gärna till i sånt fall. Jag förstår såklart att många som inte har barn eller är gravida tycker det är jobbigt att se gravida. Det har jag själv tyckt ibland. Men för mig är det skillnad på hennes situation och alla som kämpar.

Trött och pepparkasvarning

Jag är jättetrött idag. Vaknade i morse vid halv fyra och kunde såklart inte somna om. Halv sex gick jag upp och en timme senare halvsprang jag till bussen. Känner att jag behöver sova i kapp lite, men det är omöjligt. Vårt datasystem funkade inte under förmiddagen så det blev inte mycket vettigt gjort. På eftermiddagen var det möte med utförare och sen vid 15 smet jag iväg för att åka till sjukgymnasten. Hon var så himla mysig, åh vad jag gillar henne. Akupunktur mot illamåendet kunde hon dock inte hjälpa mig med förens om några veckor, det är för tidigt i graviditeten sa hon. Synd, väldigt synd.

Varningen i rubriken handlar just om illamående. Ät inte pepparkakor om ni mår illa. Fy bubblan, vad magen protesterade. Var så sugen på det, men usch, det gick inte bra. Jag mår lika illa som förut, det har fortfarande inte minskat. Däremot är min hosta nästan, nästan borta.

Jaha...

...klockan är snart fyra och jag har legat vaken i drygt en timme. Kul. Särskilt när jag ville vara pigg och jobba järnet idag. Men det ordnar sig. Kanske skulle hämta mer vatten och en skorpa så kanske hostan och illamåendet minskar. Hoppas ni sover gott allesammans.

Hat-tisdag

Tisdagar är ju veckans värsta dag. Den här har varit skitjobbig. Mådde jätteilla redan i morse, vilket är ganska ovanligt. Försökte med skorpor och nyponsoppa på jobbet, men det hjälpte inte. Efter lunch skulle jag på hembesök. Det blev ett långt sådant och jag var så orolig över att jag skulle spy där. Hur pinsamt hade inte det varit!? Blää alltså för att må såhär och gå hem till folk, särskilt folk man inte känner. Såna här dagar vill jag inte jobba alls och jag får inget vettigt gjort på jobbet heller, vill bara lägga mig i vilorummet, fast det gör jag inte.

Jag har redan förflyttat mig till sängen. Magen gör ont och illamåendet är som det är. Ska det aldrig sluta? Har pratat med flera på jobbet och ingen har mått illa såhär länge. För alla har det slutat vid v 12-13. Folk är också förvånade över att jag inte kan ha mina gamla byxor längre. Jaha, det ska man tydligen kunna ha i v 15. Men jag har förstått att jag har fått stor mage för att vara i denna vecka. Har känt mig väldigt "onormal" idag pga deras kommentarer. Men de är supergulliga och kommentarerna är ju inte elaka på nåt vis, de är bara förvånade. Jag undrar hur stor jag kommer vara på slutet.

Växande mage och åter i jobb

Min mage har växt enormt sista veckan, ja bara de sista dagarna. Jag är jätteförvånad och inte helt bekväm med det.

Jag har jobbat idag. Kände mig nästan som ny för det är nya rutiner och annat. Omorganisation del två. Tror det kommer bli riktigt bra så småningom. Berättade för kollegor idag. Känns skönt att folk vet. Alla frågade om vi vill ta reda på om det blir en tjej eller kille. Jag tror det blir en kille. Min syrra tror det blir en tjej för att jag mår illa så mycket.

Min rumskompis hade misstänkt lite att jag är gravid. Hon sa att hon märkt att jag är så duktig på att äta ta med mig frukost (frukost nr 2) och att jag inte dricker så mycket kaffe längre.

Somnde i soffan vid klockan sju i kväll. Nu kollar vi på "Den som dräper". Jag är fortfarande lika trött så jag sover nog gott i natt.

Matnojja

Jag som alltid är nojjig för bakterier och sånt har idag råkat äta salami och briepaj. Brie!! Tankarna far iväg till Listeria och jag har en jobbig orosklump i halsen. Det var en sån där färdig paj i folieform som man värmer i ugnen. Kan tillägga att den inte var mer än ljummen när den serverades så inga 70 grader.

Mysig lördag

 Trodde knappt det var sant när jag vaknade och klockan visade exakt 10! Så länge brukar jag aldrig sova utan att ha vaknat flera gånger innan. Visserligen la vi oss vid 1 natten innan, men ändå. Katterna måste också ha tagit sovmorgon, för de brukar annars vilja ha mat jättetidigt.

Efter en frukost framför Nyhetsmorgon så åkte vi till en affär som säljer barngrejer inkl en hel del vagnar. Nu har vi bestämt oss helt för en Emmaljunga Citycross. Färgerna vet vi inte riktigt ännu, men en ljus citykorg blir det nog (nån beige-aktig skulle jag tro) och en mörkare sittdel. Valet stod mellan en sån och en Nitro City. Var en supergullig tjej som hjälpte oss och kunde besvara alla våra hundra frågor. Blev väldigt sugen på att köpa bebiskläder där, de hade så himla fina. Men jag har bestämt mig för att vänta lite med sånt. Blev faktiskt lite osäker på vilken storlek jag skulle köpa också. Dit åker vi definitivt fler gånger och antagligen köper vi vagnen där så småningom. Affären ligger ganska nära oss, perfekt. Det enda jag köpte där var en skön gravid-bh. Är van att ha byglar så den kändes lite annorlunda, men bekväm. Tror dock att jag köpte lite för stor, men den funkar ju att ha hemma om inte annat.

Efter detta for vi till köpcentrumet här. Blev mer shopping. Jag köpte en bok till pappa, en tröja,
mamma-jeans och en klänning till mig. Till K blev det en T-shirt bara. Mamma-jeansen var en storlek mindre än jag hade tänkt så får se hur länge jag kan ha dem. Är i sånt himla behov av byxor så jag kände att jag inte har nåt val. Jeans är verkligen jag.

Efter middagen har vi bara myst vid Tv:n. Gillar programmet "Så mycket bättre". Alltid gillar både Lena, Eva och Laleh.  I pausen satt jag och kollade på smycken av Efva Attling. Var nyfiken på om det fanns några örhängen som matchade mitt halsband. Åh så mycket fint hon gör, som den här ringen:

Nu ska jag läsa lite, innan det är dags att sova.

Utvärdering

Jag tänkte jag skulle utvärdera Lergiganen. Alltså, min kropp blev helkonstig av den. Krypningar i benen, enormt trött, seg och dåsig. Första halvtimmen mådde jag otroligt illa. Sen gick det över och pang så somnade jag sittandes. När jag vaknade tog det ett tag innan jag ens fattade vart jag befann mig. Men visst, illamåendet höll sig borta i ca 4 timmar, men sen kom det tillbaka igen. Effekten satt i mycket kortare tid än jag trodde den skulle göra.

Julgodis

Åhh vad jag längtar efter att göra julgodis! Ska bli så mysigt. Finns så många härliga bloggar med recept och Leilas program som bara är bäst!

Brukar ni baka och göra godis till jul?

Om lite allt möjligt

Jag är så glad över att jag äntligen börjat sova normalt om nätterna och oj vad jag drömmer mycket sen jag blev gravid. Alla möjliga konstiga drömmar. Riktigt spännande faktiskt. I början av graviditeten var det mycket mardrömmar (tittar på för många skräckisar kanske). Roligt att jag minns drömmarna så tydligt på morgonen.

I dag började illamåendet redan på morgonen. Har verkligen försökt att inte stressa upp mig över det utan har läst mycket, lyssnat på lugn musik och försökt småäta. Fick tag på min bm. Jag kan inte få hjälp med akupunktur hos dem och hon hade ingen jättekoll på var någonstans heller. Hon nämnde ett ställe på Söder dit jag kunde höra mig för. Jag chansade i stället på att sjukgymnasten jag ska träffa på torsdag använder sig av akupunktur och det gör hon. Yeeesss!!! Hoppas hon kan hjälpa mig. Fram tills dess så ska jag ge Lergigan Comp en chans så nu har jag faktiskt tagit en tablett idag. Än så länge märker jag ingen skillnad alls, mår mer illa i stället. Men det kanske blir så först och sen minskar det. Mot halsbrännan har jag fått rådet att äta rårivna morötter. Och järn finns tydligen på brustablett. Det har jag läst om när jag googlat, men aldrig sett nåt rör på apoteket. Nu verkar i och för sig inte mitt illamående bero på Niferexen, men det tar emot att börja med dem igen.

I går kväll började jag tänka på hur mycket mina tankar kretsar kring mig och min hälsa. K har jag liksom "glömt bort" i mitt ego-liv. Jag har glömt oss, vi, kärleken. Det känns inte alls bra. Bästa, underbara K som gör allt för mig. Verkligen allt. Han kommer att bli världens bästa pappa också och det är så härligt att höra hur mycket han längtar efter Skruttis. Alldeles varm blir jag.

Ps. Vad svårt det är att hitta på rubriker på inläggen. 

Onsdag

I dag tycker jag att snuvan har blivit lite bättre. Hostar dock lika mycket och illamåendet bara ökar. Var ute på en lite längre promenad idag. Blev faktiskt förvånad över att min kondition var så pass bra som den är, trots att jag knappt rört på mig sista tre månaderna.

Hämtade ut Lergigan Comp i går, men än har jag inte tagit nån. Fasen alltså, piller är inte min grej. Jag vet att många tar Lergigan, ändå nojjar jag att de inte är bra för Skruttis. Läkaren har inte heller skrivit hur ofta man får ta den. Är det en om dagen max? Men ska det fortsätta såhär så måste jag prova dem, det kommer inte gå att jobba annars.

Jag funderar lite på att byta bm. Det går aldrig att få tag på henne! Pratar bara med hennes kollega som påstår en massa saker som gynekologer sen säger inte stämmer. Som det här med huvudvärken och illamåendet. Det känns inte som i alla fall kollegan har jättebra koll faktiskt. De är trevliga och gulliga, men jag skulle gärna vilja prata med min bm, inte bara höras via mail. Jag ska göra ett par försök till, annars byter jag. Jag hoppas hon kan tipsa mig om nån akupunktör som kan hjälpa mig med illamåendet så jag slipper piller. Det är ju värt att prova tycker jag.

Grinat

Idag har jag varit så töntig så jag har grinat över illamåendet.

Om telefonsamtal och hälsan

Tänk att man (jag) kan bli så glad för trevliga telefonsamtal såhär när allt annat känns blä. Idag har jag fått tre stycken. Det började i morse med en kvinna som undrade om jag ville ha en ny tid till tandregleringen. Igår avbokade jag nämligen dagens besök för tredje gången...Är inte så van vid att de ringer upp sådär, man brukar få jaga själv annars. Sen på förmiddagen ringer sjukgymnasten upp som min bm rekommenderade. Fick en tid nästa vecka. Hon lät jättetrevlig. Det tredje samtalet var från husläkaren som ringde som hon lovat. Hon sjukskrev mig denna vecka ut. Jag tycker det är så skönt men folk man resonera med utan att de ska visa sig dryga eller spydiga. Hon lät väldigt glad och lättad över att min huvudvärk minskat. Om jag inte blivit bättre i slutet på veckan måste jag tillbaka till henne och ta några odlingar. Vad hon menade vet jag inte och jag frågade inte heller. Det är såklart för tidigt att säga om jag måste vara hemma hela veckan, men skönt att veta att jag kan vara det. Jag berättade att jag inte sovit på hela natten för jag har hostat så mycket och varit extremt illamående. Hon försökte igen få mig att prova Cocillana, men hon förstod om jag inte vill. Hon tycker det är viktigt att jag får sova, särskilt eftersom jag är gravid. Jag behöver det sa hon.

Stackars K har varit vaken nästan hela natten han också pga min hosta. Ändå sover han i det andra rummet för att slippa höra mig.

Jag känner fortfarande inga smaker eller dofter. Ändå kan jag knappt se mat. Det komiska är att igår kom Linas matkasse.....! Jag vill inte ha den där maten. Vill inte ha mat alls. Det enda jag vill ha är nyponsoppa, mackor och frukt. Inte mycket till näring för Skruttis. Vad kan man äta som är näringsrikt men helst kallt? Det blir säkert bättre om illamåendet ville sluta nån gång och jag åtminstone känner lite vad maten smakar.

Tack för all er omtanke och kloka ord!

En trogen vän på dagarna när man är hemma.

Nytt namn?

Jag borde döpa om bloggen till nåt som har med klagan att göra för det är det enda jag gör nuförtiden. Klagar. Har blivit så jäkla less och bitter, arg och ledsen om vartannat. Och torrkräkas, vad är det? Varför kan jag inte få spy på riktigt nån enda gång? Spenderar illamåendetid i badrummet till ingen nytta. Försvinner inte illamåendet om några dagar så kommer jag få panik på riktigt. Jag kan inte komma tillbaka till jobbet och må sämre än jag gjorde innan förutom förkylningen. Det orkar jag bara inte. Det går inte. Snälla, snälla kropp, bli normal så att jag och Skruttis kan må bra. Om jag inte mår bra så tror jag inte att Skruttis mår bra.

Precis...

när jag hade tryckt på "publicera inlägg" var det bara att rusa till toaletten....

Niferexens fel?

Det kan inte vara möjligt att börja må mer illa än vad jag tidigare gjort i v 14. Eller kan det? Jag kan inte ens dricka vatten. Men det känns mer som att illamåendet kommer från magen, inte som förr då jag hade en klump i halsen, mer som magsjuka nu. Svårt att förklara.... Det måste vara Niferexen. Jag hoppas på det för då är det bara att byta preparat. Jag vägrar ta en enda kapsel till. Har fått halsbränna också och är yr. Usch, idag känner jag mig inte alls glad, blir så ledsen över mitt mående.

Söndag

Här händer inte mycket. Är mer förkyld än igår och ögoninflammationen har också försämrats. Det blir inget jobb i morgon, men då kommer det behövas läkarintyg. Inget illamående idag än så länge, skönt. Är det verkligen ok för Skruttis att jag hostar konstant? Det känns som både revben och ligament ska gå sönder. Ju längre tiden går, desto ondare får jag kring livmodern av hostandet. I morgon ska jag be om nån annan hostmedicin än Cocillanan (som jag inte tagit). Önskar jag kunde sticka eller nåt. En bebiströja vore inte så tokigt. Eller en mössa. Jag tycker inte om att känna mig såhär onyttig.

Om illamående

Tur att det finns en massa tidningar när man inte fixar att läsa böcker. En seg dag det här.  Illamåendet satte igång efter lunch och nu kan jag knappt se mat igen. Tråkigt, tråkigt. En kompis har fyra barn och hon berättade idag att hon mådde illa dagligen under alla graviditeterna. Huuu vad hemskt!

Inget foto än

Jag har inte tagit en enda bild på magen. Tänker att jag ska göra det och framför allt blir jag påmind när jag ser alla fina magar på olika bloggar. Idag måste det bli av. Magen har växt. Nu tycker jag att jag ser gravid ut på ett annat sätt än förut.

Sjukstugan fortsätter

Nu börjar jag bli less på förkylningen. Den är helt sanslös. Efter en vecka blir jag bara sämre och sämre. Jag gick tillbaka till husläkaren igår. Hon hade pratat med en obstetriker som hade sagt att man kan ha huvudvärk framför allt under första trimestern, men även fram till v 20-25 pga hormonerna. Jag blev lite lugnare av det, men ändå inte helt. Och varför sa bm att huvudvärk inte är något man brukar ha? Nu har jag ändå sett ett mönster att värken är värst på eftermiddagar och kvällar precis som illamåendet var/är. Vi pratade om tumör också för att smärtan är så stark. Jag kan ev få en remiss till MRT, men läkaren var tveksam till att man ska göra en sån när man är gravid. Hon skulle kolla upp det. En kompis sa till mig senare igår att hon inte fick göra sin MRT (har haft tumör) pga graviditeten. Det betyder ju att det inte är ok och jag vill inte heller göra nån sån. Vill inte skada Skruttis. Eftersom jag haft det så pass länge och i stort sett dagligen så tror hon inte det är migrän. Jag får försöka stå ut med skallen, även om det är jättejobbigt just nu. Det blir inte bättre av förkylningen. Huvudvärken alltså. Var lite orolig för lunginflammation ett tag för jag har ont i bröstet när jag andas och hostar konstant. Men det var ingen sån. Hostan gör att jag har börjat få rejält ont i livmodern och ligamenten. Det känns som en enorm påfrestning där nere. Jag brukar få dras med hosta i flera veckor, hoppas det går över fortare den här gången. Läkaren sa att jag kan ta Cocillana mot hostan. Men den är ju ganska stark och innehåller både morfin och alkohol om jag förstått rätt. (Rätta mig gärna om jag har fel.)  Blev mycket förvånad att den ändå är ok. Hur som helst så hoppar jag över den tills vidare.

Har ingen aning om vad jag ska göra idag. Eller rättare sagt, vad jag orkar göra. Vila är väl det bästa, men usch vad tråkigt det är att vila så mycket som jag gjort den här hösten. Huvudvärken gör att jag inte kan läsa och knappt se en film. K ska till graven och till sin mamma. Blir nog att han måste jobba hemifrån också en del under helgen.

Känner mig, om jag ska vara ärlig, ganska deppig. Minns inte när jag kände mig som mig själv. Först var det tandvärken, sen illamåendet och nu detta. Allt bara avlöser varandra. Återigen efterlyser jag pauser.

Ögat

Har inte haft ögoninflammation på 20 år. Minns det väl för syrrans brorsa hade det och jag var barnvakt. Men nu är ögat rött och det rinner var (ursäkta den äckliga detaljen). Som vanligt vaknade jag och va pigg tidigt, vid fyra-tiden idag.

Torsdag

I dag har det blivit en massa babblande i telefonen med en kompis som också är hemma och är sjuk. Skönt att ha nån att prata med. Dagarna blir så ensamma och långtråkiga.

På förmiddagen ringde jag min Bm för att få veta provsvar på de prover jag tog för ett par veckor sedan. Hon var på semester, men hennes kollega hjälpte mig. Allt såg bra ut utom järnvärdet som var något lågt. Hb var alltså bra, men inte järndepåerna. Mitt värde va 14, under 10 är tydligen för lågt. Enligt Bm brukar de flesta ligga runt 24 och hon trodde att jag om några veckor skulle hamna under 10 så hon ville jag skulle börja med järntabletter Niferex nu. Bläää! Många får så mycket magproblem med dem och ILLAMÅENDE. Inget mer illamående tack! Får jag det så slutar jag med dem bums, då får vi hitta nån annan lösning. Tydligen ska man inte ta dem med måltid, men tjejen på apoteket sa att det är ok och att man annars brukar må jätteilla. Hur gör ni andra som tar Niferex? Bm sa också att kraftig regelbunden huvudvärk normalt inte hör till gravidsymtom.

Efter lunch träffade jag en jättegullig diststriktsläkare angående huvudvärken. Hon gissade på spänningshuvudvärk, men var lite tveksam och ville rådfråga med en kollega och en gynekolog och återkomma till mig i morgon. Jag tog lite prover som borrelia, sköldkörteln, blodstatus och D-vitamin. Hon är den första läkare som gått med på att jag får testa D-vitamin. Jag är så glad över det! Alla andra har nekat mig. Hon verkade tycka det var självklart och särskilt eftersom jag är mörkhyad. Jag har ingen aning om ifall brist på det kan orsaka huvudvärk, men jag tänkte att jag passar på att fråga om det är ok att få kolla upp det.

Har funderat nu på eftermiddag om jag har varit stressad sista tiden eftersom jag fick den frågan hos läkaren. Jag tycker ju inte att jag har gjort nåt alls, bara vilat och vilat. Men stress behöver ju inte vara fysisk och att vila när man känner att man vill och borde göra en massa saker kan också vara stressande ju. Och allt kring illamåendet som jag tyckte styrde mitt liv. Och nervositeten inför KUB. Kanske har det funnits stress där i alla fall. NU är jag i alla fall jättestressad över att huvudvärken inte går över!!! Ond cirkel....

Förkyld

I natt bröt förkylningen ut rejält. Vaknade vid 4 och kunde inte somna om förrens vid 6. Huvudvärken är så vidrig så nu ska jag till läkaren i eftermiddag och utesluta bihåleinflammation.

Positivt är att illamåendet oftast håller sig borta, vilket jag njuter av.

Onsdag

Idag har jag mest legat i sängen och haft frossa. Jag förstår inte varför för febern är nästan obefintlig. Känner mig enormt svag. Benen skakar när jag ska gå upp till övervåningen. I natt var jag vaken igen mellan kl 2-5. Verkar som min kropp satt det i system. Är helt klarvaken och rastlös.

Har bestämt mig för att prova Resorb vätskeersättning mot huvudvärken, hoppas det hjälper. Ätit dåligt idag, har ingen som helst aptit. Men jag har fått i mig vatten och honungsvatten i hyfsad mängd i alla fall.

Det här inlägget blev i stil med en sjukhusjournal...Allt kretsar kring min hälsa återigen, jag orkar inte må som ett vrak längre. Nåt måste hända.

Ilamåendet och BF

Har ju helt glömt att berätta att illamåendet har minskat ganska mycket! Det började avta när jag fick febern och halsont. Nu känner jag av det ibland, men inte lika intensivt som förut. Hoppas det förblir så. Känner mig tveksam till Bf 10 maj faktiskt nu när K och jag har pratat lite om det. Vad är det som säger att ivf-kliniken räknat fel och inte bm idag? Hur svårt kan det vara att lära sig räkna vid ivf? Borde inte kliniker och sjukhus kunna sånt? Ingen stor grej egentligen, bara lite trött på att få olika svar. Min bm på MVC räknade ju dessutom fram 11 maj. Suck!!!!

Nöjd och trött

Hemkommen från Ultragyn, lite mat i magen, ringt en kollega och nu försöker jag kurera mig.

Vi var alldeles för tidiga till gyn. Blev en seg stund i väntrummet. Vi fick träffa en supergullig bm, gillade henne verkligen och hoppas jag får henne nästa gång också. Det var så fascinerande att se Skruttis och alla rörelser. Så häftigt!!! KUB-resultatet blev: 1:1833. Inte jättebra, men ok i alla fall. Jag va jättebesviken först, verkligen besviken. Jag sa det till bm också och det verkade synas på mig. Men hon sa att för dem är det låg risk och ett bra resultat som de är nöjda med. Som ålder skrev hon in 34 eftersom jag var 34 när ägget togs ut. Som etnicitet Asien. Jag vet inte hur mycket etniciteten påverkar, det glömde jag fråga. Såklart dyker det upp frågor när man kommer hem.

Jag fick ett nytt Bf som är 10 maj. Ser man till Skruttis´storlek så är Bf 7 maj. Men 10:e sa hon om man räknar efter FET och det är det datum som gäller fr o m nu. Hon sa att ivf-klinikerna ibland räknar annorlunda. Förra Bf var ju 12 maj. Bm var nyfiken på vår ivf-resa. Hon blev jätteförvånad, lät nästan chockad över att jag fick utomkveds av ivf. Hon frågade t o m en extra gång om det var vid ivf för hon trodde hon hade hört fel.

Fick veta av en kollega idag att en annan kollega väntar sitt andra barn och är i v 10. Kul!

Känner mig väldigt trött nu. Har varit spänd hela dagen och inte kunnat sova trots febern. Varit så nervös tror jag. Nu har jag fått torrhosta också och det gör ont i livmodern varje gång jag hostar, vilket är typ 1 gång per minut.... Jag får alltid torrhosta oftast hostar jag så jag nästan kräks. Hoppas Skruttis tål hostan.

Det blev ännu mer verkligt idag att vi faktiskt ska bli tre!

Fjärilar i magen

Vilken kväll och natt det blev. Tänk att det kan skapa sån värk. Efter mycket velande, eftersom jag inte gillar piller, så tog jag ändå två Alvedon för att kunna somna igår kväll. Då hade jag nästan 39 i feber. Det är inte jättehögt, men det kändes som jag kokade. Efter en väldigt febersvettig natt så mår jag nu bättre. Jag bestämde mig ändå för att maila chefen att jag blir hemma idag. Känns inget vidare alls, nästan så jag skäms och tycker det är pinsamt att vara hemma igen. Hon tror väl jag är hemma pga KUB-testet.

Har fått i mig lite frukost: fjällyoghurt med fruktsallad. Alltid när jag varit uppe och rört på mig så känner jag mig sämre sen.  Nu är jag tillbaka i sängen och tänker vara här tills vi ska åka till ultragyn i stan. För det ska bli KUB vid 17-tiden och jag tänker inte ringa dem innan eftersom febern har sjunkit och jag mår bättre än igår. Jag är så otroligt nervös. Vet inte hur jag ska klara av ett eventuellt negativt besked. Jag hoppas jag får ett besked som gör att det blir en självklarhet att inte gå vidare med fostervattensprov eller ett som gör det självklart. Lite flummigt beskrivet, men alltså jag vill inte ha nåt mittemellansvar. Antingen ska det vara så pass låg risk eller så pass hög. Är inte på nåt mittemellanhumör och jag känner mig för dålig för att ta nåt ställningstagande.Skulle vilja åka dit NU så det är över sen. Hoppas det är en bra bm. Har läste lite olika omdömen om dit vi ska. En del väldigt negativa tyvärr.

Jag hör av mig när vi är hemma igen......