Det var några dagar sen

Jag var helt säker på att jag hade skrivit under veckan, men det har jag tydligen inte. Jag är så förvirrad jämt, har nästan ingen koll på dagar längre.

Först vill jag tacka för kommentarerna kring dopet och färger. Jag har bestämt mig för att behålla det rosa dopbandet. Just för att jag inte hittat något lila som passar i storlek på bredden runt bröstet/midjan (det ska träs igenom) plus att rosa känns som tradition och det vill jag ha. Jag tycker det är nog så sorgligt att Skruttis inte kommer i den ärvda klänningen. Har provat igen och det går inte. Frågan är om hon kommer i den köpta, hon äter som en häst just nu och har växt en del sista veckan. Annars finns det att låna i kyrkan, även om de större inte är riktigt i min smak. Har letat som en galning efter större klänning att köpa, men vägrar betala runt 1000 kr. Får se vad det blir för ljus och servetter. Det känns inte längre så viktigt, blir väl nåt rosa eller rosa-lila eller så. Jag känner mig så jäkla hängig så jag är glad om jag orkar ta mig ur sängen på morgnarna. Huvudet spränger, halsen bränner och febern pendlar fortfarande upp och ner. Hostar massor. Vi har i alla fall träffat prästen och planerat dopet. Jag blev lite förvånad över att han frågade vad vi jobbar med och var vi är uppväxta. Men de kanske frågar alla.

Idag skulle vi träffat en kompis och hennes son, men hon tyckte inte vi skulle komma när jag hostar och mår dåligt. Det har hon rätt i, jag vill inte riskera att smitta.

Igår fick vi veta att hantverkarna vill börja riva köksgolvet. De skulle komma redan kl 7 idag. Vi ställde klockan i god tid, men minsann så hörde han av sig på morgonen och sa att han inte kommer förrens vid 8.30. Nu är han klar sen ska nån annan komma och kolla vad som ska göras. Jag hade hoppats få det gjort idag. K jobbar hemifrån som tur är så han kunde vara behjälplig att flytta kylarna och bord i morse. Nu är han hos läkaren och kollar om han har borrelia. Det är alltid nåt, vi är jämt sjuka nu för tiden. För 5-6 år sen var jag sjuk kanske en gång om året. Viss skillnad alltså. Det blev ännu värre när jag började mitt jobb, med all stress och jag har mått så dåligt psykiskt av både jobbet, sömnbesvären, utomkvedsen och allt ätande och en massa annat. Att t ex vara pigg och utvilad är så jäkla viktigt för mig har jag märkt. Jag äter mycket bättre och blir inte lika sötsugen. Mer positiv blir jag också.

Jag har inte ätit någon frukost än! Måste göra det nu, magen kurrar som bara den.

Kram på er!