tisdag 22 januari 2013

Lite om dopet

Jag skulle kunna skriva ett långt inlägg om dopet, men jag tänker inte trötta ut er så mycket. Bara ganska mycket.

Jag vaknade redan kl 03 och sen kunde jag inte somna om. Hela morgonen var kaos, jag var så trött så trött och stressad och efter att vi hämtat tårtorna så kom vi till församlingshemmet 40 min senare än vi tänkt. Sen tog allt jättelång tid och vi var ensamma. Skruttis ville inte sitta någonstans och tillslut var det bara bärsele som gällde. Min kompis som skulle hjälpa oss kom senare än tänkt för tunnelbanan strulade. Utan henne hade vi inte hunnit. Jag vet inte vad det var med mig, men ju mer stressad jag blev ju mindre blev det gjort. Kompisen och K sa det efteråt att jag bara irrade omkring tillslut :-). Vi hann precis få på Skruttis dopklänningen innan det var dags. Just det, innan dess skulle hon ju äta och sova också, vilket blev senare än vi tänkt. Så vi fick väcka henne. Hon verkade trivas i klänningen och banden i den var så goda att äta på och att dra upp rosetten gillade hon. Så på bilderna ser det ut som vi inte knytit banden och det ser rätt slarvigt ut, men vad gör det? Hon var så charmig och go och mysig och fin och allt! Jag har ju tyckt att vi varit lite sena med dopet, men det var bara härligt att hon är lite äldre och kunde "vara med" lite mer. Hon skrek inte och prästen fick hålla henne utan protester. Att få vatten på huvudet var kul. Tyvärr såg jag inte hennes min, men de som var där sa att hon såg förvånad ut och gjorde en rolig min. Prästen var jättebra och det blev fint och bra. Min systerdotter sjöng jättefint.

Det som var trist var att  vi var tvungna att lämna lokalen kl 16 och dopet var kl 13. Att byta om efteråt, plocka fram och fixa tar ju tid. Mest för att ingen kom och låste upp rummet där vi bytte om. Till slut hjälpte alla som var kvar oss i köket så vi skulle hinna till 16. 15:45 öppnade vi presenterna för de som var kvar. Vi hade sagt till om det innan, att vi skulle ta det sist. Det lustiga var att min mamma helt plötsligt inte alls var så intresserad av att se vad min syrra gav för det kunde hon minsann se vid annat tillfälle. Va?????!!!! Det var ju hon som ville att vi skulle göra detta och för att hon skulle se just vad min syrra och brorsa gav. Helt otroligt. (Brorsans present var inslagen i cellofan så den såg man.)

Vi hade förresten inte pratat efter bråket. När hon kom till kyrkan gav hon mig en stor kram. Ingen ursäkt eller så.

Det blev massa mat över och vi gav bort en del. Likaså dricka. Blir det fler dop så kommer vi inte ha en lokal som är tidsbegränsad sådär och inte heller köpa så mycket mat. Oerhört trist att man inte hann umgås, tyckte att jag mest var i köket. Men det är väl så det blir oftast.

På kvällen öppnade vi de sista presenterna och bara tog det väldigt lugnt. Skruttis fick så mycket fint. Blir så rörd och glad. Bland annat så fick hon en gunghäst i trä med sitt namn och dopdatum på, smycken, kläder, gosedjur, smyckeskrin, böcker och leksaker.

Rätt skönt att dopet är över måste jag säga ;-).

1 kommentar:

  1. Kul att det blev lyckat och bra ändå trots din oro!
    kram!

    SvaraRadera