Hemma är absolut bästa platsen!

Jag är så himla hemmakär.  Var jag än är så längtar jag hem. Inte på en gång, inte så att jag vantrivs på andra platser eller hemma hos andra, men det är alltid så underbart att komma hem. Känner så ännu mer när jag inte mår bra. Idag har varit en dålig dag. Illamåendet behöver jag väl knappt nämna längre och idag har jag även haft ont i livmodern och den där migränliknande huvudvärken. Det känns som nån skär med en kniv i livmodern. Har varit svårt att gå och stå emellanåt. Nu har det lugnat ner sig lite som tur är. Det är säkert bara Skruttis och livmodern som växer  och växer så jag är inte orolig. Men måste erkänna att jag varit lite nervös när jag gått på toa. Men inget minsta tecken på blödning. Hur som helst så ville jag inte alls åka in till stan och gå på middag. Vi träffar inte de som var med särskilt ofta, utan alldeles för sällan. När vi väl ses vill jag vara pigg och glad. Nu var jag nästan gråtfärdig och allt kändes jobbigt. Men det kändes inte schysst att ställa in och dessutom vet de inte att jag är gravid så jag kunde inte skylla på illamåendet eller nåt annat heller. Middagen var trevlig på så sätt att det var kul att träffa dem. Men resten var bara jobbigt. Maten luktade för mycket och illamåendet blev värre och värre. Benen var som spagetti och jag bara kallsvettades hela tiden. Märklig känsla.  Trots att jag mår dåligt så skulle jag promt köpa med mig smågodis hem. Har längtat så efter det. Så nu sitter jag här nerbäddad i sängen med godis, vatten, datorn och en bok. Jag njuuuuter av varenda godis. Sååå gott! K jobbar hemifrån. Jag hade helt glömt att han skulle jobba i kväll och i natt, kanske även i morgon förmiddag. Som tur är kan han ju jobba hemifrån.

Jag pratade med min mamma idag. Hon frågade om magen växer. Jag sa att jag bara blivit tjock av allt småätande, vilket är sant. Vägde mig i dag och har gått upp ytterligare. Inte mycket, men ändå. Jag vet inte om jag orkar bry mig just nu. Borde jag det? Läste att går man upp mycket i början så är det svårare att gå ner det sen efter graviditeten. Jag frågade mamma hur mycket hon gick upp. När hon väntade min syrra som är äldst gick hon upp bara 7 kg allt som allt! Med brorsan var det 24 kg. Då var hon elva år äldre. Hon sa att det verkligen inte är bra med godis och fikabröd och att det är så onödigt att äta sånt.  (Hon vet att jag är världens gottegris). Näe, jag vet sa jag och gick och köpte en påse godis ett antal timmar senare.....Hon hade tur som blev sugen på apelsiner och saltgurka. Jag är sugen på godis. Jag vill vara sugen på nåt nyttigare. Jag äter mer godis nu än innan jag blev gravid. Men jag har bestämt mig för att jag får bara äta fika och godis på fredagar och lördagar. K har lovat mig att stötta mig i det och börjar jag tjata om nåt sånt så måste han säga nej. Jag vet,  det är skitbarnsligt att behöva blanda in honom, men jag kan verkligen inte stå emot sött och vi har båda dålig karaktär när det gäller sånt. Vi måste peppa och hjälpa varandra.