Hemma idag

Japp, idag är jag hemma från jobbet, sjukskrev mig. Jag kände igår att jag inte pallar med att vara på det där skitstället just nu. Jag har ingen akut plastficka kvar för de har jag jobbat undan! Jag blev så arg igår på jobbet när jag började fundera över hur mycket extra grejer jag har gjort för teamets skull sen semestern, för att de ska slippa och när jag nån dag säger att jag har mycket och måste skriva undan så får jag ingen hjälp alls med någonting. Jag är skitless på det. Jag gillar att ha en del att göra, hatar att bara sitta där så dagarna bli långa, men jag vill inte slita på det sättet. Sen mådde jag uselt igår, verkligen uselt så det gjorde väl inte mitt humör bättre. Jag mår inte bättre idag heller. Men nån gång ska det väl vända. Nu unnar jag mig att vara hemma med illamåendet och tröttheten.

Efter lunch igår satt jag och en kollega och pratade lite om våra uppväxter, familjer och barnuppfostran. Hon har en son som är 20. Vi kom fram till att både hon och sonen har så totalt annorlunda uppväxt än jag. Hon frågade även mycket om hur det är att vara adopterad i en familj där de andra barnen är biologiska. Jag berättade också att jag inte vet nåt om min adoptivmamma. Jag öppnar mig för mycket i såna där samtal, ibland kan jag ångra vissa saker jag sagt. Alltså jag ångrar inte att jag berättade det där om min  adoptivmamma, men en del andra saker. Fast jag litar på henne, att hon inte berättar vidare till någon. Jag tycker mycket om henne och hon har alltid varit som en mentor för mig och ett par andra där. Men det är nu under året som vi börjat prata om mer privata saker. Det var ett givande samtal och det var på nåt sätt skönt att hon bekräftade en del av det jag sa och att hon förstod. Hon är en väldigt ärlig person som inte är rädd för att säga både negativa och positiva kommentarer, vilket jag uppskattar.

Efter jobbet möttes K och jag upp och sen åt vi bakad potatis. Det var smarrigt. Vi pratade en del om KUB (som blir den 1/11) för min fd kollega gjorde sitt igår och fick jättebra resultat. Hon är fem år yngre än jag. Jag räknar med att jag får ganska dåligt pga åldern och kanske annat också. Läste nånstans att ivf försämrar resultatet. Kan det stämma?  I morse fick jag nästan panik och sa till K att jag inte vill göra KUB. Jag är rädd för KUB, rädd för moderkaksprov, rädd för fostervattensprov. Jag är f-n  rädd för allt just nu! Jag vill slippa ta ställning till nåt, jag vill bara vara gravid. Har så dålig erfarenhet från mitt första utomkveds när jag var tvungen precis innan operationen att ta ställning till om äggledaren skulle bort eller inte. Glömmer aldrig den känslan och nu i efterhand så vet jag ju att jag fattade fel beslut. Nu är ju det här en större grej, men ändå. Nu är jag negativ i förskott som vanligt, men jag hatar ju att bli besviken. Ska man förresten vara kissnödig? Min BM sa att man ska vara kissnödig och att det kommer stå på kallelsen, men det står inget om det.

En annan sak: är det vanligt att få migrän när man blir gravid? Alltså inte vanlig kraftig huvudvärk utan just migrän. Jag ska googla lite på det senare. Varje kväll måste jag nämligen släcka alla lampor utom typ ovanför diskbänken och hallen, jag fixar inte ljuset. På jobbet har jag också börjat släcka taklampan (som jag förut hatade när min rumskompis gjorde....) och märker att huvudvärken blir mildare. Men jag kan inget om migrän så jag kanske är helt ute och cyklar. Bläddra i en tidning funkar, men att läsa en bok en lite längre stund funkar inte pga lampan. Eller måste man dricka väääldigt mycket när man är gravid för att inte få huvudvärk? Jag vägrar testa med om t ex Alvedon hjälper.

Nåt positivt är att jag har fått slätare och mjukare hy i ansiktet. Mina få, men ganska djupa rynkor mellan ögonbrynen syns nu inte alls lika mycket. Så fint så! För det kan ju knappast bero på Cliniderms ansiktscreme som jag nyss börjat med, även om den verkar jättebra. Nu när jag ändå håller på, jag måste bara tipsa om denna rengöring, helt underbar: